Uppdämt behov av interaktion

I Borlänge vid grabbens dator 03.22 - natten mot fredag

Har varit på jobbet hos fotografen i Leksand idag men min arbetsdag såg inte ut precis som den vanligtvis gör. Nej, idag avvek den lite från rutinerna. Har varit ensam nere i källaren hela dagen och laminerat och beskurit bilder (med varierande resultat). Nej, men det var faktiskt avslappnande att inte sitta på sin allt bredare bakdel stationerad framför en dator hela dagen. Dock måste väl erkännas att det var lite ensamt...

Att jag hade haft det ensamt och hade ett uppdämt behov av att prata av mig var något som Pär fick erfara. Jag är rädd att jag skavt hål på hans trumhinnor ikväll. Vi blev sittandes vid matbordet och pratade lite efter maten och klockan tickade på. I början var Pär också delaktig i diskussionen men efter en timme eller så övergick den mer till en monolog, med "ja, jo och mm" som bifall från min stackars åhörare.

Jag kände själv att det inte fanns något stopp inom mig. Det ena ämnet ledde till det andra och för att inte tala om alla sidospår och parenteser... När klockan började närma sig 02.00 släppte jag greppet om honom och gav honom tillåtelse att gå och lägga sig, snart ska jag följa hans exempel.

Imorgon är vi lediga båda två, men risken finns väl att Pär springer ut det första han gör imorgon och köper öronproppar. Jag lär nog med största sannolikhet sova ganska länge i alla fall.

Godnatt på Er!

\m/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0